Nationalismens politiska löfte är att skapa ett säkert och harmoniskt samhälle genom att förena samhället i en homogen kultur. Trots detta löfte tycks konflikt följa i nationalismens fotspår.
Enligt nationalisternas världssyn konkurrerar olika kulturella grupper över samhällets tillgångar, politisk makt och den egna gruppens säkerhet. De menar att genom skapandet av ett kulturellt homogent samhälle så ska det leda till ett harmoniskt och säkert samhälle.
Ett kulturellt homogent samhälle har en särskild svaghet. De delade värderingarna innebär ett samhälle där alla är lika mottagliga för samma sorts desinformation eller påverkan. Det är lättare att sprida subversiva idéer i ett samhälle där alla tänker likadant, för i ett sådant samhälle är alla lika mottagliga för samma sorts idéer. Ett mångkulturellt samhälle har inte den svagheten.
Utöver idéer, värderingar, sedvänjor och uttryck är kultur även ett förhållande mellan människor. Därför är kultur utöver en överenskommelse om hur den kan utövas, så är den en relation mellan människor. Det gör kultur till en kanal med vilket idéer och uppfattningar sprids. Från ett fågelperspektiv går det att se kulturer som sociala grupper som interagerar med varandra.
De har olika omfattning av interaktion beroende på utsträckningen av gemensamma intressen de har. T.ex. utbytet av varor och tjänster, sociala aktiviteter, välfärd – med mera. I slutändan är det individer, vi, som utgör dessa grupper med våra sociala nätverk.
Genom dessa sociala nätverk sprider sig idéer mellan grupperna. Ett kulturellt homogent samhälle har ett väldigt svagt skydd när hotet är en idé som underminerar samhällets legitimitet, eller vårat förtroende till varandra. Utöver att stänga gränserna och att utesluta människor besitter nationalismen inga lösningar.
Grupptillhörigheten är en kraftfull tillgång för nationalister att utöva politisk makt över samhället och människor. Genom att delta i utpekandet av andra grupper som hot mot sin grupp så skapar de sig förtroende och legitimitet hos de. Deras politik bygger gemenskap på att skapa fiender. Hur en sådan gemenskap ska leda till ett säkert samhälle eller en säker värld är svårt att föreställa sig.
Nationalisternas samhälle behöver alltid ett yttre hot för att bibehålla sin sammanhållning.
Ett kulturellt homogent samhälle är ett samhälle där alla är lika känsliga för samma sorts påverkan.
Därför sprids subversiva idéer som underminerar vårat förtroende för varandra och samhället lättare i ett sådant samhälle. Olika kulturer är olika mottagliga för olika idéer beroende på dess värderingar, därför är ett multikulturellt samhälle mindre känsligt för både yttre och inre påverkan.
Den nationalistiska politikens framfart är ett gemensamt säkerhetshot för oss och en tillbakagång i världens utveckling. Nationalismens lösning på osäkerhet är att skapa mer misstänksamhet, på samma sätt som nyliberalismens svar på ojämlikhet är att fylla de rikas fickor.
Vänstern gör inget politiskt anspråk på hur kultur definieras eller utövas. Snarare uppmuntras mångfald i kultur. Det enda politiska anspråket som görs är att möjliggöra samt tillgängliggöra den för samhället och individen. Enligt vänstern konkurrerar inte olika kulturer med varandra, utan att deras möten stärker de, och skapar nya idéer. I mångkulturen bevaras det gamla och skapas det nya genom att samhället stödjer de snarare än att kontrollera de.
Harmoni och solidaritet skapas genom det gemensamma ägandet av samhällets tillgångar och en fri kultur som tillhör samhället, inte staten. Statens enda roll är att möjliggöra samt tillgängliggöra den.
Den kulturella variationen mellan de sociala grupperna och harmonin en tillgänglig välfärd skapar gör det svårare för subversivt inflytande att få fotfäste i ett multikulturellt samhälle.
Nationalister utlovar säkerhet till den grupp de säger sig representera, men de gör inget anspråk på att skapa ett jämlikt samhälle – inte ens för deras utvalda folk. I deras människosyn har både individer och kulturer en förutbestämd potential som de inte kan överkomma, och ett biologiskt arv som styr deras öden.
Med andra ord: i deras värld dör du med lotten du föds med.
De har däremot rätt i att kulturer är värdefulla, och att människor är alla olika. De gör däremot fel i hur de värderar dom. En kulturs status och värdighet är oberoende av vilka andra kulturer den omges med, och en människas öde avgörs av samhällets förmåga att möjliggöra dennes val.
För nationalisterna är kultur ett verktyg för politisk makt, och deras huvudsakliga mål är att säkra den till en utvald grupp människor. Av samma anledning finner partier som representerar kapitalet och storföretagens intressen ingen konflikt med nationalismen.
De lovar inget förutom säkerhet, men nationalismens historia visar att de enbart skapar konflikt och osäkerhet vart än de får fotfäste. I deras händer är kulturen en fånge och en säker värld en omöjlighet.
Eldar Fallahi, Statsvetare.
Vänsterpartiet Enskede
